Det är länge sen det var uppenbart att uppslagsböcker är i praktik värdelösa. Några har sagt att det är Wikipedia som har dödat dem men det var redan Encarta och andra ”uppslagsböcker” på cd-rom som gav dödslaget. Det var inte så länge sen som man publicerade i Tyskland tryckta volymer av tyska Wikipedia. Man slutade när 60 delar var tryckta om jag minns rätt. Den hela historien tycks vara mycket längre och PediaPress GmbH är numera print-on-demand partner av Wikipedia.

Lika väl kan man påstå att Wiktionary skulle ha dödat ordböcker men de tryckta ordböcker har haft många livsfarliga slag flera år innan. Min favorit ordbok har länge varit The New Oxford American Dictionary på Kindle. När man läser och pekar på ett ord visas nästan omedelbart en kort definition av ordet på engelska på skärmens sista fyra rader men man kan också hoppa tillfälligtvis till den hela ordboken om kort definitionen inte räcker till. Helt genialt. Bokläsare som har ordboken alltid aktiv. Programmets copyright är från år 2005 så det är frågan om 10 år gammal teknik.

Ordböckerna har också betydligt kortare skyddstid av upphovsrättslagen. När den är 70 år efter ett konstnärligt verks upphovsman har dött och skyddstiden löper ut, är den bara 15 år efter publicering av verk som anses vara av typ kataloger eller databaser ( upphovsrättslagen, 4. kap, 49 § ). Den sista ordboken jag har köpt är den 12. upplagan av Svenska Akademiens ordlista (SAOL), tryckt år 1998, så alla mina ordböcker är redan i public domain. Pressmeddelanden har bara 12 timmars skyddstid om de kommer från utlandet, fotografier har 50 år, så vilken typ av verk det är frågan om har en stor betydelse på skyddstid.

Alltså SAOL är min nyaste svenska ordbok. Jag kommer att donera den därför att en fräschare version finns som gratis app för Android och iOS. Den motsvarar SAOL 13. SAOL 14 som utkom i våras finns för tillfället bara i bokform.

Ännu mer intressant Android-app är Alla Svenska Ordbok som är inte egentligen någon ordbok utan en slags sökmotor som söker efter ett ord du skriver från många olika online ordböcker liksom SAOL, SAOB (Svenska Akademiens OrdBok), Wiktionary, Wikipedia, olika Googles tjänster o.s.v. Nackdelen är förstås ett krav att ha Internet som SAOL inte hade.

Jag har ytterligare svenska ordböcker som någon kunde tänka är något värda och att jag är lite korkad att utskänka. Norsk-svenskt ordbok av Nat. Beckman från år 1985 kunde vara så sällsynt att den kunde ha någon värde men nej. Den finns i projekt Runeberg som en elektronisk utgåva här och när jag tidigare lite utforskade saken borde det finnas någon annan bättre norsk-svenskt ordbok.

Det är ungefär samma sak med svensk-finsk storordbok av Lea Lampén och WSOY från år 1973. I projekt Runeberg finns konkurrerande svensk-finsk ordbok av Lauri Hirvensalo och Nils Hedlund från år 1960 som har nästan samma antal sidor. Kanske den är lite sämre men tryckta böcker är ju så himla tunga och besvärliga. Papper, farväl.

Det var redan tiotals år senare jag märkte att små uppslagsböcker var bättre som ordböcker än vanliga ordböcker. Det gällde särskilt svenska språket. Den 11. upplagan av SAOL på 80-talet var ganska ynklig jämfört med Norstedts uppslagsbok eller med Nykysuomen sanakirja i tre delar.

När det gäller sällsynta ord är det ofta svårt för även svenskspråkiga att säga vilken form eller vilket ord är de rätta. Ett exempel för detta är soppsnylting. På finska heter den tatinriesa, på latinska Hypomyces chrysospermus, tidigare Apiocrea chrysosperma och svenska Wikipedia nämner det som gul svampsnylting men Naturhistoriska riksmuseet som soppsnylting (webbsidan försvann nyligen, länk pekar på en gammal kopia på archive.org). På SAOL kan man inte lita när den inte ens känner till ordet i någon av dess former.

Wiktionary är ganska bra men Wikipedia är den bästa. Wikipedia har de flesta uppslagsord, mycket mera innehåll (men tyvärr också mera innehåll) men lyckligtvis har Wikipedia ofta länkar om Wikipedias utbud är magert eller tvetydigt.

Edit 4.11.2015: Miia Tanskanen hade korrekturläst texten, tack. Annars bara småfel men märkte ett par sakfel som krävde större förändringar. Tillade tre länkar och bilder.

Ursprungligen utgiven 30.9.2015 06:32, http://rkoski.vapaavuoro.uusisuomi.fi/kulttuuri/203734-ordbocker-aldrig-mer-pa-papper