I nätet finns det många karttjänster men när deras innehåll och kvalitet har varierat genom tiderna är det bra att nästan årligen jämföra dom. Lantmäteriverkets (LMV) Kartplats har haft de bästa terrängkartorna men nu när de är baserade på öppen data och också andra karttjänster har börjat använda samma data har Kartplatsen missat sin enda starka fördel och därför borde inte längre användas. Satellitkartor eller snarare flygkartor är svartvita men kan möjligen vara mera aktuella än på andra sajter. Åtminstone finns det datum på flygbilderna som inte alla andra sajter har. Datumet är mycket viktigt när man söker stenmurklor. Det att Kartplatsens användargränssnitt har varit detsamma från åtminstone året 2005 säger mycket av dess användbarhet men hoppas att det kommer snart ut en ny version.

Min personliga favoritsajt med kartor har länge varit Fonectan kartat men Paikkatietoikkuna är mycket intressant med mycket mera datakällor liksom baskartor för större städer, geodata liksom hur gamla träd är i genomsnitt, vattenhöjden i sjöar av vilket man kunde tolka hur mycket det har regnat på sistone eller naturstigar i Tammerfors. Notera att geodata är nästan explosivt växande fält nu när man kan använda drönare och alla slags detektorer blir bara billigare. Paikkatietoikkuna ger bara en blek syn av möjligheter. Klimatdata är också en öppen data men Meteorologiska institutets (FMI) statistiksidor är ganska nya. Statistiksidor av FMI förnyades nyligen och i år finns det förutom månadrapporten som byggdes för hand, tillgänglig bara på finska, också en automatiskt uppdaterande rapportsida för senaste 30 dygn i 30 ställen, månadliga väderlekskartor och statistik från och med 1961. Åren 2014 och 2015 visar tydligt hur viktigt mängden av nederbörden är för svampar. 2014 i augusti regnade det rekordmycket i S:t Karins Yltöinen, 216 mm och år 2015 bara 26 mm. I praktiken betydde det att år 2014 plockade jag 450 liter av Carl Johan och året därpå bara 10 liter. År 2014 fanns det också rikligt med många andra svampar men jag hann eller snarare inte ville hantera andra mer mödosamma svampar. Vissa svampar har andra årstider eller månader som är viktiga för dom. Stenmurkla tycker om blöta vårar och smältvatten har också en stor betydelse för den. Trattkantarell tycks behöva bara en våt senhöst och det är ganska sällsynt att den har dåliga år. Kantarell har en mycket lång skördetid och man kan förlora hoppet för den först på december när första snön har fallit.

Kolla också Google maps och Bing. Dom har intressanta flygbilder särskilt nära större städer.

På Kimitoön är det lika bra att använda Fonectas kartor när det inte finns ytterligare geodata än. De viktigaste kartorna är terräng- och satellitkartor. Både terräng och grönheten av skogen är viktiga så det spelar ingen roll med vilken typ av karta man börjar.

Carl Johan trivs mycket bra i moderna skogar med dikar, skogsväg och torkade moss. De bästa ställena är dikar eller nära dikar eller andra vattenled, sjöstränder osv. Det är inte bara rinnande vatten Carl Johan gillar det är också bruten eller bearbetad jord. Man bör ta hänsyn till det att inte alla dikar är markerade på kartor särskilt vid skogsväg när oftast båda sidor av vägar har dikar. En annan tips är att granska höjddifferenser. Ner i dalarna samlas det mera vatten och om det finns en dike där nere är tecken gynnsamma. Det tredje tipset är att leta efter arealen som kunde vara åkermark men passar inte för fyrkantiga former av åkrar eller är för djupt i skogen.

På terrängkartan ser man tydligast hur man tar sig fram till svampplatser. Trots att i lagen om privatvägar står det att man får låsa portar bara när det finns förbudstrafikmärke tillsatt av kommunen är det lite vågad att köra förbi en öppen port utan krafttånger i bakluckan. Notera att portarna syns först när skalan är 1:16 000 eller bättre. Särskilt när det är bra år för Carl Johan är det viktigt att man behövs ej bära tunga korgar över långa sträckor upprepade gånger. Notera att de bästa Carl Johan -ställen har jag hittat när jag har kört bil. Bra trattkantarellterräng och skog känner man igen också ganska pålitligt när man kör och förstås ännu bättre när man får vara passagerare.

29.9.2015: Små ändringar enligt korrekturläsning.

Ursprungligen utgiven 15.9.2015 13:54, http://rkoski.vapaavuoro.uusisuomi.fi/vapaa-aika/202597-hitta-svamp-med-kartor